Inredningsstilar

Hammarlindska donationens stora värde är att sent 1800-tals och tidigt 1900-tals inredningsstilar är väl bevarade i samlingen. Borås museum bedömde att man kunde inreda två till tre historiskt trogna rum runt sekelskiftet, från sena 1800-talets nystilar till begynnande jugend.

Hammarlindska gästgiveriet hyste en stor del föremål från sent 1800-talets nystilar och jugend.

I andra hälften av 1800-talet dominerade nystilarna. Industrialiseringens genombrott gjorde borgarskapet rikare och möjligheterna att köpa mer än någonsin tidigare. Många olika variationer skapades och nymodigheter presenterades på de stora världsutställningarna som startade i London 1851 och följdes av tolv ytterligare.

En stilform inom perioden var tapetserarstilen. Tapetserare var ansvariga för att sätta upp textilier samt stoppning och klädsel av möbler. Ofta kläddes möblerna med fransar, tofsar och bollar som gömde benen. Överlag hade man mycket olika textilier i hemmen, som draperier och turkiska mattor.

Under den tiden ledde ett stort intresse för historia till att fabrikanter tog upp äldre konststilars former. Men de äldre formerna var endast inspiration. Nu fick de gamla stilarna ett modernt uttryck och mer friheter. Detta är nystilarna.

Nygotiken är den äldsta nystilen, men slog inte igenom i Sverige. I 1850-talet slog nyrokokon igenom och blev den mest populära nystilen. Det var en väldigt praktfull stil med sirliga möbler.

Nyrenässansen var en stram tysk stil som blev modern på 1870-talet. Den uttrycktes ofta i tunga skulpterade möbler av ek.

Nybarocken utmärktes av spiralformade kolonner, men var ingen självständig stil och nybarockens stildrag kombinerades ofta med möbler i nyrokoko eller nyrenässans.

1867 slog Ny Louis Seize igenom på världsutställningen. Senare kom Ny-Louis seize eller också kallad nygustaviansk stil.

Det fanns ett ökad intresse för det exotiska: speciellt japanska och orientaliska, turkiska mattor och liknande.

Hemmet var en teatral scen, med målningar, mjuka hörn och dörrar med ateniennen och draperier med frans. Att hemmet var inrett med antikviteter tyder på god smak.
Fotogenlampan revolutionerade möjligheterna i hemmen, familjen kunde samlas för handarbete och högläsning även under de mörka timmarna.

Det finns bevis för att Hammarlinds familjen inspirerades väldigt mycket av Ellen Keys och Carl Larssons inredningsstil. De var definitivt inte de enda, Ellen Key och Carl Larsson inspirerade en inredningsstil som vi fortfarande förknippar med klassisk svensk inredning. Ljus och luft var de nya idealerna, en stark brytning med sena 1800-talets mörka nystilar. Istället för en kvav, fullproppad inredning kom nu den svenska enkelheten. Möbler skulle vara praktiska och skulle låta det se ljust, trevligt och frisk ut hemma. Vita möbler och trasmattor hittade sin väg i huset. Skrivbord med bokhyllor var ett måste hävdade Ellen Key. Ofta återanvände man tidigare stilperioders möbler också. En sådan inställning kan vi se i hammarlindska huset. Många tidigare möbler finns kvar, men en mer klassisk svensk hemtrevlighet och enkelhet fann in sig.

Den direkta kopplingen till Carl Larsson och Jugend är att familjen Hammarlind ägde flera böcker som illustrerades av Carl Larsson och till och med en Carl Larsson etsning med underskrift. Etsningen är en av bara 15 etsningar i hela världen av den kända bilden "Brita och jag". Redan då måste den ha kostat en bra del och även nu klubbas den runt 20.000kr. Ellen Key förespråkade att reproducera kända målningar istället för dyrbara oljemålningar eller grälla oljetryck, vilket Hammarlind uppenbarligen tog till sig.